Viktigt möte med Spökpodden

Idag satt jag och Oscar i ett viktigt möte med Spökpodden. Något som kommer förändra våra förutsättningar framåt. En del saker måste försvinna och andra saker kommer att flytta in istället. Ett beslut från våran sida där vi måste lämna gamla saker bakom oss, beslut som varit tuffa att ta. Men för att skapa plats för nytt liv så behöver förändringar ske och vissa saker måste få dö. Precis som det fungerar i allt levande. Liv är designade för att avslutas, det är så det fungerar och det är så vi är skapad och allt som lever på våran jord.

Vad möte handlade om får ni veta nästa vecka – så håll utkik här och på Spökpoddens kanaler för att ta del om nyheterna som kommer att släppas då. 

Missa inte heller att kolla in SKARPT Podcast imorgon med gästen Snowy Shaw. Ett intressant samtal om självutvecklande kreativitet.

SKARPTs YouTube kanal

Stötta SKARPT och mig på Patreon

SKARPTs hemsida

Mörkermanifestet – SKARPT Podcast avsnitt 3

Johan Eklöf är disputerad biolog, verksam som naturvårdare och författare och har precis släppt boken ”Mörkermanifestet”, där han lyfter problematiken kring artificiellt ljus och vilken negativ effekt det bidrar till både för levande varelser och naturen. Ljus och mörker har styrt livet i miljarder år, med en uråldrig och taktfast rytm – ända tills glödlampan uppfanns. Johan menar att det naturliga mörkret är ytterst viktigt för, inte bara den biologiska mångfaldens skull, utan även oss människor.

Lyssna på avsnitt här

SKARPTs YouTube

Hemsida

Den onaturliga människan – SKARPT podcast avsnitt 2

Människans industriella framfart i det västerländska samhället har inte bara gett förödande konsekvenser för jordens natur och djurliv utan även distanserat oss som biologiska varelser från livets naturliga ådra. Vi är inte längre en del utav det vi en gång var och vi beter oss som om det inte finns någon morgondag. Hur har vi hamnat där vi är idag och varför? Finns det ens något vi kan göra för att hitta tillbaka till det vi egentligen är?

Lyssna på avsnitt här

Länk till YouTube-videon till Den onaturliga människan

SKARPTs hemsida

 

Unik individ eller vandrande skyltdocka?

Med risk för att låta gammal, och då är jag ändå bara född i början av 80-talet, kan jag faktiskt sakna den gamla goda tiden då hederliga stadskärnor fanns fyllda med mysiga butiker och caféer, lokala torghandlare, gömda guldkorn och en unik prägel för just den staden man befann sig i. Kommer ni ihåg hur man endast åkte till köpcentrum eller större städer om man skulle storhandla eller säsongsshoppa? Hur häftigt och spännande det var när man besökte grannbyn där invånarna hade en helt annan stil eller när man åkte länge för att till slut hamna bland storstadens puls med de trendigaste affärerna och de stora butikskedjorna?

I och med internets framfart och e-handeln som började ta form i början av 2000-talet så började sakta men säkert städernas utformning att förändras. Online-butiker blev ett hett ämne och plötsligt var det en självklarhet för varje företag att även ha e-handel kopplat till sina fysiska butiker. Detta gjorde att de kunde nå ut till fler kunder och konsumenterna började även intressera sig för att köpa de mer udda produkterna på internet istället för i städerna. Allt blev plötsligt väldigt lättillgängligt. I takt med detta började stora köpcentrum att poppa upp lite varstans i vårt avlånga land och lockade butiker i stadskärnorna att flytta in i fräscha lokaler med förbättrat kundflöde och högre omsättning som lovord. De lokala aktörerna hade inte en chans mot storjättarnas hyror, avtal och krav. Invånarna bländades dessutom av ljuset från de moderna byggnaderna som uppenbarade sig från ingenstans och som fylldes av det senaste inom kläder, inredning, teknik och prylar. Stadskärnans början på utrotning var ett faktum.

Om vi ser på köpcentrum är de alla utformade på samma sätt. De är lättåtkomliga, både för de som bor i stad, by eller mitt ute i ingenstans. De vet exakt var de ska byggas för bästa möjliga vinst. Det finns oändligt med gratisparkeringar, alltid kollektivtrafik till och från de olika platserna runtomkring, stora matvaruhus uppbunkrade med något för alla, samma gamla bolag fullproppad med gedigna alkoholhaltiga drycker och sist men inte minst – de stora aktörerna. De stora namnen. De stora kedjorna som har de senaste inom det senaste. Det alla vill ha. Det de vill få oss att tro att vi vill ha – men som vi egentligen inte alls behöver. Och just det ja – vi glömde snabbmatskedjorna också. De är viktiga de! Det lockar också folk, speciellt drive-in-möjligheten, för det är ju viktigt att det går snabbt när du ska fylla din kropp med gift. Det blir lättare så. 

Det spelar inte längre någon roll var någonstans i Sverige du befinner dig – i varje hörn finns det identiska köpcentrum med samma identiska utbud. Från Malmö i söder, till Kiruna i norr. Alla städer däremellan har sorgligt nog börjat tappa sina identiteter och invånarna likaså. Internet, e-handel och köpcentrum har slukat allt de unika som varje stad tillförde och den lokala känslan man en gång i tiden hade. Vi ska vara glada över att områden som t ex Haga och Majorna i Göteborg fortfarande existerar, likadant med Söder i Stockholm. Här välkomnas mångfald, alternativa stilar, unika identiteter och människor som står ut från mängden. Här behöver inte alla se likadana ut, alla behöver inte följa trender och mode, handla i samma butiker eller vara intresserade av samma prylar. Och ändå är det här vi finner starkast gemenskap och störst frihetskänsla. 

Så varför skapas dessa köpcentrum egentligen och vad händer när stadskärnor, unika butiker och lokala aktörer börjar försvinna? När konsumtionen flyttade över till e-handel blev vi som konsumenter lättare att både spåra och styra. Vårt köpbeteende blev kartlagt och som vi tidigare pratat om, bl a i senaste podd-avsnittet gällande algoritmer, blev riktad reklam någonting som främjade konsumtionen. Online-shopping går hand i hand med butikskedjornas marknadsföring, kampanjupplägg och fysiska handel. All shopping har i slutändan alltid med ekonomi, inflation och konsumtion att göra. De vill att vi ska konsumera för att hålla ekonomin i rullning. Ju mer de kan kontrollera och styra vårt köpbeteende, desto lättare är det att styra landets ekonomi.

Varför detta då görs med hjälp av stora butikskedjor och köpcentrum, och inte med stadskärnor och lokala aktörer, är ett ganska så enkelt svar – det är lättare att styra en kedja med hundra butiker med samma sortiment runt om i landet än hundra lokala aktörer i olika städer där alla har ett unikt urval av produkter. Och oftast är det ju så att de lokala aktörerna till stor del vill sina kunders bästa och driver en verksamhet de brinner för, medan de stora kedjorna drivs av vinst och expansion. 

Vi har på senare år blivit vandrande skyltdockor som numera arbetar gratis åt de stora kedjorna. Vi sväljer deras reklam och marknadsföring med hull och hår och ser upp till dem som allsmäktiga gurus. Vi tror att de ger oss det vi vill ha men egentligen tjänar de bara multum på att vi konsumerar de produkter de matar ut på löpande band. Ju mer vi konsumerar – desto mer producerar de. 

Så nästa gång du besöker ett köpcentrum, fråga dig själv syftet till varför du är där. Och nästa gång du håller i den där prylen eller det där klädesplagget, tänk efter en andra gång – behöver jag verkligen det här?

Följ mig på SKARPT

Youtube

Instagram

Hemsida

Spökpodden

Hemsida

SKARPT intro – Martin Nilsson

Samhällskritiska ämnen, okonventionella åsikter, alternativa livsfilosofier och kunskap som står ut från mängden. Vi vill bidra till förändring genom att ge tankeställare och skapa dialoger. Det är dags att börja ifrågasätta varför saker och ting egentligen är som de är och vad vi kan göra för att utvecklas, både som individer och kollektiv.

Podcast / Youtube som lägger Sverige och systemet under lupp med intressanta gäster och samtal.

Vad vill du att vi tar upp? Vem vill du att vi bjuder in? Vilka debatter behövs?

Maila [email protected]

Följ på instagram – SKRPT.SE

https://www.instagram.com/skrpt.se/

Stötta oss på Patreon

https://www.patreon.com/user?u=43013533

Hemsida https://skrpt.se

Jag har äntligen hittat hem

Jag är född och uppvuxen i en mindre ort i Norrland. Yngst i en syskonskara av tre där mina föräldrar levde ihop, eller lever fortfarande ihop. Beror på hur man ser det. Min mamma var tvungen att flytta till ett hem för några år sedan då hennes sjukdom tog över för mycket vilket resulterade i att hon dessvärre inte längre kunde bo kvar hemma med min pappa.
Mitt barndomshem var en trygg plats, kanske inte så kärleksfullt och familjärt som man man ser på film eller läser om i böcker, men ändå trygg plats för mig att växa upp i. Min familj och min barndom var en typisk 80-tals-idyll där livet lunkade på som vanligt; inga större tragedier, endast några få dödsfall i släkten under årens gång, osv, men inget utöver det vanliga eller andra extraordinära händelser som jag var med om. Ett vanligt Svensson-liv helt enkelt.
Trots att jag växte upp i ett tryggt hem med allt jag kunde önska mig som både barn och tonåring har jag aldrig känt mig riktigt hemma i min egen familj. Jag har likheter med mina syskon och mina föräldrar, men det är ändå något som alltid har fattats. Även geografiskt så kände jag mig aldrig hemma i födelseort. Redan som 12-13-åring började känslorna av att vilja komma bort från staden och Norrland växa sig starka. Jag visste redan då att jag skulle flytta så fort skolan var över och förbi; min födelseort skulle inte vara min hemstad som vuxen. Det visste jag.
Jag tog studenten 2003, egentligen skulle jag ha tagit studenten 2002, men på grund av för mycket frånvaro under ett gymnasieår så var jag tvungen att gå om ett år. Någonstans i början av juni 2003 gjorde jag min sista skoldag – äntligen! Veckan efter skulle jag påbörja ett sommarjobb men under tiden hade jag fullt fokus på att hitta arbete på annan ort – allt för att komma bort ifrån min dåvarande hemstad.
När jag fyllde 20 så fick jag ett jobberbjudande i Eskilstuna som jag direkt nappade på. Nu gick det fort, jag fyllde år i slutet av juli och i början av augusti satt jag på flyget på väg till Stockholm för att sedan ta mig vidare med tåg till Eskilstuna. De här dagarna blev avgörande för mitt liv. Att ta ett sådant snabbt beslut resulterade i att Eskilstuna blev min hemstad i hela sju år.
Trots att jag trivdes bra i Eskilstuna och bodde där under så många år känner jag idag ingen hemlängtan dit. Flytten från Norrland har också gjort att jag inte har någon hemlängtan dit heller. Det är en stad där min släkt bor, men i övrigt är det bara en stad – inget jag saknar till eller längtar efter.
Efter Eskilstuna flyttade jag runt en del och har genom åren bott i Stockholm, Herrljunga, Borås och Göteborg. Alla dessa ställen har gett mig nya hem, nya livserfarenheter, nya arbeten, nya vänner och bekanta. Men forfarande har jag inte skapat band eller funnit hemlängtan till någon utav dessa orter.
Jag kom till Göteborg för några år sedan och här trivs jag, precis som jag gjorde i Stockholm och även i de andra orterna. Kanske är det så att jag till och med trivts bäst i Göteborg av alla de platserna jag bott på, men det är fortfarande en stad som jag är inflyttad till. Det finns inga känslor av att detta är hemma eller att det är Göteborg jag har sökt efter i mitt liv. Jag bor bara här just nu. Jag kommer inte alltid bo här, men nu gör jag det. Och jag vet att när jag flyttar kommer även denna stad att bli ännu ett minne – ännu bara en stad som jag en gång har bott i.
Det kanske kan låtas som jag flackat runt, att jag sökt och letat efter någonting att kalla hem. Men trots att jag flyttat runt så mycket under hela mitt vuxna liv så har jag aldrig känt mig vilse. Jag har alltid bott där jag bott och känt mig trygg i alla mina hem och inte reflekterat mer över det.
Men så plötsligt en dag hände det en sak. Från ingenstans uppenbarade sig en trygghet och jag hittade hem för första gången. Nu vet jag vart mitt hem är någonstans. För första gången i mitt liv kan faktiskt förstå och relatera till hur det känns att ha hemlängtan.
I mitt fall är ett hem inte en plats, utan en person. När jag är ifrån henne så får jag nu uppleva känslan av hemlängtan men också hur det känns att faktiskt äntligen ha hittat hem.
Missa inte avsnitt 50 av Spökpodden. Släpps torsdag 6/8 – lyssna här