Conny Andersson – Sant eller falskt – Youtube

Conny Andersson, lärare i mänsklig medvetenhet och före detta polis, är för många en sanningssökande förebild som vågar exponera massmedias korrupta vinklingar samt agendan som sägs ligga bakom. Vem har rätten att bestämma vilken information som ska ges ut och varför litar samhället så blint på det som sägs i de kommersiella nyheterna? Finns det till och med underliggande dolda budskap i det som sprids och hur vet vi vad som egentligen är sant eller falskt. Kolla på videon här

SKARPTs hemsida

Lyssna på SKARPT Podcast

Stötta SKARPT på Patreon

 

 

Skräckvälde

Vad är ett skräckvälde för dig? Något du tänker på ofta hur mycket hot och rädsla vi använder oss av i olika situationer varje dag. Och hur vi är offer för hot av arbetsgivare, politiker osv.

Kolla på SKARPTS YouTube video Skräckvälde och kommentera dina tankar och känslor du får?

Prenumera gärna på Youtube-kanalen också, kommer uppdateras mycket kommande tid framåt med likande tankeställare

Hemsida

Stötta SKARPT på Patreon

Lyssna på SKARPT Podcast

 

Verklighetens kris

I kriser som naturkatastrofer, terrordåd och olyckor ställs mänskligt beteende på sin spets. Det logiska tänkandet försvinner och vi agerar utefter våra instinkter. När vi läser om olika tragiska händelser runt om i världen får vi ofta se hur de drabbade agerar individualistiskt och egoistiskt. En typ av överlevnadsinstinkt tar över och man tycks gå över lik för att rädda sitt eget skinn.

 

 

Även i fiktiva böcker och filmer är detta ett beteende som känns igen. Huvudpersonerna i sådana berättelser har ofta starka personligheter – de tycks kunna allt, är handlingskraftiga och duktiga på föra samman andra och samla en mindre grupp människor som man sedan får följa genom det kaos berättelsen utspelar sig i. Även fast det är en grupp man följer framställs det tydligt hur deras livsöde vilar i händerna på den starka huvudpersonen. Det är den individualistiska styrkan som avgör framgången för resten av gruppen.

I början av mars 2020 bröt det ut en kris här i Sverige. Vårat samhälle vändes upp och ned på över en natt och plötsligt bestod alla nyhetsrapporteringar och övriga medier utav denna kris. Denna kris var det enda vi blev matade med från morgon till kväll. Befolkningen blev rädd och många greps av panik. Sveriges annars så välvårdade matbutiker förvandlades till slagfält och hyllorna gapade tomma – man köpte upp så mycket toalettpapper, jäst och konserver man kunde. Det fanns inget viktigare än att se till att sitt eget hushåll hade så man klarade sig för en längre tid framöver. Hur det var hos grannen brydde man sig inte sig om, bara man själv hade sitt på det torra. 

Men hur är det egentligen? Är det såhär vi agerar instinktivt när vi står inför en kris? Eller är det här beteende skapat av de som bestämmer över oss? Om vi inte hade blivit matade med rädsla och panik av massmedia – hur hade vi faktiskt betett oss?

2017 blev Sverige utsatt för en terrorattack. En lastbil körde med full fart in i en folkmassa och ett stort varuhus i centrala Stockholm. Människor både skadades och dog. Det är dock vad som hände efter denna händelsen som är intressant. Först utbröt panik bland stadens gator då vetskapen om hur stor attacken egentligen var till en början var ganska oviss. När befolkningen stannande upp och kunde identifiera situationen började man sedan agera därefter. Vi agerade dock inte på samma sätt som det ofta porträtteras ut i massmedia eller fiktiva berättelser. Istället öppnade vi upp våra hem och armarna åt de drabbade och de som var i nöd. Vi blev varma mot varandra, slöt samman, kände gemenskap och tänkte på kollektivets bästa. 

Det här beteende i Stockholm är inte ovanligt. Det är så här vi faktiskt agerar i kriser – i verklighetens kriser. Det är ett naturligt och mänskligt beteende som ligger i oss och det är så vi är designade till att agera. I alla kriser som mänskligheten gått igenom har vi agerat på detta vis. Undantag från den kris som utbröt tidigare i år.

Och varför är det så kan vi då fråga oss? Är det kanske för att massmedia matar ut panik, stress och rädsla till oss från alla håll? Se bara på USA under detta år – hur mycket rädsla och hur många klyftor har inte fötts ur både det ena och det andra?

De som sitter på makten vill nämligen att vi ska agera som människorna i de fiktiva kriserna. De vill att vi ska bli rädda och panikslagna och tänka så individualistiskt och egoistiskt som möjligt. De vill få oss att tro att vi måste vänta på den där starka ledaren, den som kan allt och på så sätt rädda oss andra från det hemska som sker. Grupper vänds mot varandra – det finns både goda och onda grupper och på detta sätt skapas klyftor i oss som kollektiv och vi blir som helhet mycket svagare. När vi splittras blir vi svaga och blir vi svaga resulterar det i rädsla och det är just dit de vill få oss. De vill ha en nation i skräck för det är just då de kan styra oss dit de vill.

Det är därför massmedia i alla olika former rapporterar om att vi blir egoistiska i kriser och det är då kaos utbryter. För de vill skapa kaos. De vill separera oss från varandra, vända oss emot varandra, så att vi blir rädda och sårbara.

”The primary method by which governments increase their control is by creating fear”

– Charles Eisenstein

 

Följ mig på instagram – Skrpt.se

Skräckvälde

”Om du är stygg så kommer tomten inte med några klappar till dig på julafton!”

Den meningen har du förmodligen fått höra minst en gång under din uppväxt. Säkerligen har du själv i vuxen ålder upprepat de orden till dina egna barn. Ett hot för att ändra och påverka barnets beteende till något bättre eller för att få något gjort: städa sitt rum, bete sig hos mor- och farföräldrar, vara duktiga i skolan, osv. Prestera helt enkelt. Vi styrs tidigt in i prestationsångest med hot som metod.

 

Vidare under uppväxten matas vi ofta av fler skräckexempel. Om du inte borstar tänderna kommer de att ruttna och ramla ut; om du ljuger blir din tunga svart; tittar du för mycket på TV så kommer dina ögon att bli fyrkantiga. Jag fick själv höra som liten att om jag gjorde för många grimaser så fastnar mitt ansikte i det läget och jag skulle få se ut så för resten av livet! Tokigt. En grimas har väl aldrig skadat någon?

Vi växer upp och förstår att föräldrarnas uttalanden faktiskt bara var tomma hot. Trots detta för vi vidare dessa hot till våra egna barn som någon form utav uppfostringsmetod. För om någon blir tillräckligt rädd då gör den väl som en säger, eller hur?

I vuxen ålder slutar dock inte hot att påverka oss. Varje dag exponeras vi för olika typer av reklam och marknadsföring med just skrämselmetoder som verktyg. Om vi inte köper en viss tandkräm så kommer vi få fläckar på tänderna, lukta illa och behöva dölja munnen med handen när vi skrattar och ler. Reklamen får oss att tro, med skrämselmetod som verktyg, att de som använder sig av just denna tandkräm har perfekt munhygien, är snygga och lyckliga.

När du ska köpa en ny bil är det viktigt att du väljer rätt typ av bil annars kommer du att dö vid en krock. Den nya bilen kommer skydda dig och din familj. Och visst är det sant – dagens bilar är mycket mer säkra än de äldre modellerna, men även när de äldre modellerna såldes in var ju även dessa de mest säkra av alla. Och idag spelar även andra saker in: komfort, teknik, det senaste och det snyggaste. Bilen ska inte bara vara säker den måste vara snygg, stor och cool också för har man inte en ny bil, då är man ju inte så cool. Inte lika cool som alla andra.

Kanske hade det varit bra att få information vid sitt bilköp att man bör undvika att vara ute i trafiken en lördag och söndag förmiddag då flest bilolyckor sker. Dessa olyckor sker på grund av folk som kör bakfulla eller berusade och inte beroende på vilken cool bil som användes.

Minns ni reklamen som ett känt chips-varumärke lanserade i början av 2000-talet?  Ett gäng coola killar hade fest men det var inga tjejer som ville komma på festen. De coola killarna ringde då till sin mindre coola kompis och frågade om han visste var alla tjejer var någonstans. Alla  tjejer var så klart hemma hos den mindre coola killen, som nu hade blivit cool, för han hade ju köpt hem chips. Har du inte de senaste chipsen får du nämligen inga tjejer!

Reklam och marknadsföring använder sig ofta öppet av skrämselmetoder. Man vill bli socialt accepterad och köpa de senaste prylarna för att antingen vara lika cool som alla andra eller för att få det perfekta liv man drömmer om. Även om vissa reklamer bara indirekt använder sig utav denna skrämseltaktik blir det dock i slutändan samma typ av utkomst – man känner att man inte duger som man är. Man måste prestera, man måste köpa, man måste hela tiden ha någonting mer för att få något annat.

Skrämselmetoder som verktyg ända från barnsben upp i vuxen ålder bygger på att du kommer att hamna utanför systemet och det socialt accepterade samhället om du inte konsumerar en viss produkt eller tjänst.

På samma sätt som föräldrar påverkar barn med hot för att de ska prestera, påverkar företag konsumenten med hot för att denne ska köpa mer produkter. Samma sätt gäller på arbetsplatsen.

När du börjar jobba måste du komma i tid och anpassa dig efter de  regler och bestämmelser som arbetsgivaren ger. Här är det viktigt att du direkt visar framfötterna och rättar dig i ledet – annars åker du ut lika fort som du kom in. Skräcken över att bli av med jobbet är en känsla nästan alla i Sverige lever med eller åtminstone kan relatera till. Vi är rädda för att inte kunna betala räkningarna; över att inte kunna hitta ett nytt arbete; utan arbete tappar vi också det vi identifierar oss med vilket kan leda till en livskris och då vet vi inte längre vilka vi är eller vad meningen med livet är.

Skrämselmetoden som verktyg från allt från föräldrar till multimiljonföretag, från våra chefer och arbetsplatser – till och med våran egen livsstil och sociala umgänge håller oss i schack och bidrar till att vi alltid känner någon form utav prestationsångest eller uppgivenhet. Detta generar i sin tur att vi sällan vågar oss ur ekorrhjulet för att söka våra drömmar.

Vi lever i ett land där det sägs att det är befolkningen som bestämmer vilka som ska få bestämma och ta alla viktiga beslut – vi lever i ett demokratiskt land. Rent indirekt bestämmer ju då vi, eller hur? I Sverige betyder demokrati att vi väljer ut en liten grupp människor som får bestämma över oss – vi lägger våra liv och vår framtid i deras händer.

Vi väljer ofta en grupp för att vi ogillar den andra gruppen. Två eller flera grupper där uppe på toppen pratar ofta skit om varandra. De använder sig utav skrämselmetoder här också. Om ni väljer den här gruppen så kommer skatterna att höjas, väljer ni den där gruppen så kommer skatterna att sänkas. Allt handlar om hur dåligt det kommer bli om man väljer fel grupp men hur fantastisk bra det kommer bli om rätt grupp vinner. Återigen blir vi skrämda, rädda, skräckslagna. Tänk om fel grupp vinner! Då kommer vi bli av med jobbet. Vi kommer inte längre ha råd att bo kvar där vi bor. Den coola bilen måste säljas. Chipsen kan inte längre köpas och tjejerna försvinner.  Våra liv kommer att ta slut samma dag som fel grupp vinner. Upp till kamp!

Precis som när tomten inte kommer med några klappar på julafton.

Så här fungerar det. Likt slavägare förr i tiden kunde hålla flera hundratals människor fångar genom skräck och våld, tygla dem och till slut få dem att tro att de inte hade något annat val har vi idag blivit slavar åt systemet med skrämselmetoder som verktyg. Så länge vi är rädda kan de styra oss.

Kom ihåg att rädsla är en reaktion – mod är ett val. Låt inte rädsla styra ditt liv.

 

 

Spökpoddens hemsida

Till startsidan